Jag tycker det var väldigt bra skrivit, jag känner så jag med. Att undra om andra förstår hur det är..


Ibland funderar jag om en utomstående någonsin kommer förstå vilket tålamod och ork det krävs för att t.ex. vänta ut stormen av ett utbrott från ett barn med ADHD. All den frustration och ilska som barnet känner över att inte kunna kontrollera sig själv måste man "ta emot" som en stor soptunna och bara svälja.... Inte argumentera, inte ge igen ...bara finnas där. (Tömning av tunnan sker dessutom alldeles för sällan och får definitivt aldrig ske i närheten av barnet.) Å när stormen är över måste man överösa barnet med kärlek och positivitet fastän man kanske är sårad och ledsen. Detta är vardagen för många föräldrar, men som inte sällan bemöts med att man har dålig pli på sin unge.