29 mars 2009 söndag

Jag vet att jag klarar mig utan dig jätte bra men det gör så grymt ont i mig. Det är som ett hål i mig hållet där det ska stå dit och mit nman det är liksom så det ska vara enligt mig. Men grejen är att jag måste släppa dig på riktigt verkligen öppna ögonen och in se att det aldrig i den hära värden kommer bli du och jag igen. Det vi hade var så otroligt bra det bästa jag någon sin vet, du gjorde så jag var glad och posetiv mot allt och alla :) jag tror att det är det jag saknar som mest, och när du trösta mig när jag var ledsen. Att bara få vara i din när het nästin till varenda dag jag caroline eva pettersson var den lyckligaste tjejen i värden. Jag sket i mina kompisar för dig du var verkligen mit allt verkligen ALLT! Du gjorde min dag bra och du gjorde mit skratt varenda dag :). Alla undebara dagar med dig glömer jag aldrig. Inte heller gångerna vi bråka usch och fy vad jag verkligen saknar dig mer en allt och alla. Jag skulle nog näs in till kunna dö för dig så mycket betyder du en för mig. Jag undrar ofta om du tänker på mig? Eller om du verkligen glömt allt vi gjort? Jag vill ha svar på alla frågar verkligen varför får man aldrig det? ag drömer om dig nästn in till varenda natt med, vaknar med att jag ligger och krmar om täcket och tror det är du jag börjar grina och önskar bara att det var du. Jag kommer aldrig att glöma när vi sov tillsammans första gången inte sista heller och datume det vart du och aldrig att jag glömmer det ALDRIG! Jag kommer nog aldrig att glöma dig. Hoppas du är lycklig nu i alla fall, jag önskar dig all lycka i livet. Efter jag skrivit allt det hära nu gör det så otroligt ont i magen/bröstet .. Jag förstår faktist inte hur man kan sakna en person så mycket jag gör :'( .



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0